Var fjärde arbetslös söker inte de jobb som de anvisas av arbetsförmedlingen. Hur är det nu förståsigpåarna brukar säga: "Ingen vill vara arbetslös och leva på bidrag. Alla arbetslösa vill verkligen ha jobb." Hur är det med det egentligen?
Arbetslösa i SvD...
...och i DN...
...och i AB.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
20 kommentarer:
Ta ett djupt andetag. Det där är en mycket märklig undersökning som inte tar upp problematiken bakom: de flesta handläggare på AF vet inte/förstår inte vad deras klienter har för kompetens.
När jag var nyexad statsvetare var jag arbetslös en kort period, fick då en rad jobb jag skulle söka från min handläggare på AF. Dessa var bland annat jobb som byggnadsingenjör, svetsare och hamnsjåare. Som 25 årig tjej och samhällsvetare var det ganska svårt att söka dessa jobb, ringde de potentiella arbetsgivarna som skrattade rakt ut.
Hej, Anonym!
Sådär, nu har jag andats djupt.
Det ligger säkert också en del arbetsförmedlarinkompetens (hoppsan vilket långt ord!) bakom de otroligt höga siffrorna. Hur stor del vet jag inte men jag tror på intet sätt att det är den enda förklaringen. Jag har hört från företagarkompisar som har erbjudit arbetslösa jobb men de har varit ointresserade av de jobben för att de måste pendla två mil eller för att de inte vill börja jobbet redan i juni. Det kan man väl ändå inte skylla på arbetsförmedlarna?
Herr K.
Sedan har man faktiskt ett moraliskt ansvar att ta de jobb som erbjuds, även om man är utbildad till annat. Jag har själv knegat på mack trots många poäng på en teoretisk utbildning innan jag fick ett jobb som passade bättre med min utbildning. Man har inte rätt att kräva att andra ska ordna jobb till en, utan man gör själv ett val när man utbildar sig. Om det då slutar med att man får flippa burgare ett tag, så är det långt hederligare än att låta andra betala för att man ska vänta på drömjobbet.
Hej, Rille!
Jag håller med!
Herr K.
Jag upptäcker att det har blivit ett missförstånd här. Detta handlar alltså inte om att någon nekat ett erbjudet jobb, som Rille tror, utan att folk avstår från att söka jobb som de vet med sig att de inte kan få av en eller annan anledning.
Visst, det finns säkerligen de som av en eller annan anledning verkligen fuskar, dvs inte bara gör företagen en tjänst genom att inte slösa på deras pengar och tid, utan faktiskt avstår från att söka jobb de faktiskt kan få. Men att det skulle vara 25% är bara idiotiskt att tro.
Det är just det som är det kassa med, om inte utredningen så hur den presenteras; de drar fel slutsatser. De drar inte slutsatsen att deras system behöver ses över vad gäller anvisningar, utan att det är en sjuhelvetes massa som "fuskar".
Är det bara jag som misstänker att det inte är en slump att denna undersökning kommer ut precis efter att det avslöjats att fusket inom försäkringskassan var markant mindre än det påståtts?
Hej, Wysiwyg!
Jag är tämligen övertygad om att de 25 procenten består två grupper:
1) Sådana som inte söker jobb som de ändå inte kan få – och dem respekterar jag. Dock undrar jag över arbetsförmedlarnas kompetens i dessa fall.
2) Sådana som inte söker jobben för att de inte vill ha dem. För den gruppen har jag ingen lust att betala.
Herr K.
Med tanke på att jag med utbildning inom "IT" (Datavetenskap) fick veta av Arbetsförmedlingen i en mellanstor svensk stad att "Det finns inga jobb inom IT... ...jag skulle nog föreslå att du skolar om dig till byggarbetare." och att jag skulle söka jobb hos hemtjänsten (fast jag vid tillfället inte ens hade körkort vilket är nödvändigt om man ska jobba där) så kan jag nog tro att det är en väldigt stor del som fått galna krav på vilka jobb som ska sökas...
Just det vi svenskar är bara lata och fördjävliga. Det verkar ju så på AF och regeringen. Men oftast när man söker ett jobb anvisat eller ej, så är man en av många hundra. Kommer man till intervju är det rena rama bingo, men det händer väldigt sällan, trots högskoleutbildning. En annan sak är att AF ska inte stå där och stoltsera med att arbetslösa inte söker anvisade jobb!!! Det är lite svårt att söka anvisade jobb om man inte blir anvisad något. Jag har lyckats hanka mig fram genom bekanta och innom sektorer jag inte haft kompetenser innom, i väntan på jobbet med det stora J. Emellan dessa deltids-, timanställningar, visstidsanställningar har jag varit arbetslös och sökt jobb via AF:s platsbank, mycket tröstlöst, då jag oftast eller rättare sagt nästan jämnt inte ens kommit på intervju. Nu är jag mammaledig och har väl inte större förhoppningar framöver. Får väl snart börja stämpla igen och hur kul é det på en skala mellan 1 - 10. Man känner ju sig som någon som katten släpat in, hjälper inte heller om man anmäler sitt intresse hos olika arbetsgivare. Kan du inte sälja dig till slavlöner eller rentutsagt skitgöra, jobb som ger dig en lön som gör att du troligen får gå till Soc för att dryga ut kassan och få det att gå runt, vad é det? Har just nu ansökningar ute hos företag som tidningsbärarna och liknande. Hoppas åtminstonde att jag kan få lita att göra om inte annat och kunna dryga ut min föräldra pengar, så jag får något att leva på och slipper att gå på a-kassa.
Många söker dock jobb som dom inte kan få. Enkelt idag med mail och digitaliserade handlingar.
Arbetsgivare börjar bli minst sagt trötta på att sortera bort hundratals okynnesansökningar.
Med det vill jag inte säga att det är bättre att arbetsökande ljuger...
Det här var en het fråga, med flera starka känslor. Tyvärr har jag själv sett alla dessa sanningar.
Först anser jag att den som betalar min lön/bidrag etc har rätt att kräva en prestation för dessa pengar.
Sedan har jag mina tvivel att ta hand om personer med utbildning. Ett exempel jag sett vara att AF köpt in lastbilschaffis utbildning och ville ju givetvis fylla upp den. Som i det fallet jag tänker så skickade man dit både verkstadsarbetare och nybakade civilingenjörer. Utbildningen var det säkert inget fel på och säkert kan man överleva på det yrket. Likaså om arbetsmarknaden har förändrat sig att man inte längre behöver ett kategori måste man vara beredd och pröva nya vägar om man vill ta del av ett bidrag. Dessutom ger väl lön mera i längden än lön?
I samband med neddragningarna runt 2000 vet jag man använde bemanningsföretag och de som jag känner som använde den möjligheten var nöjda.
Likaså har det funnits tider när det gällde att få ned statistiken över arbetslösa att man förtids- eller sjukpensionerade sökande som hade låg möjlighet till jobb.
Jag har också hört från företagare som fått anvisade personer från AF vissa av dessa ville inte ville jobba utan "straffade bort sig". Hur vanligt det är vet jag inte.
Då detta omsätter mycket pengar borde det finns det någon kvalitetssäkring kring AF arbete? Jag tänker t.ex. på statistiken, som presenterades. Har man följt upp varje sökande så man fått respons från arbetsgivare och sökande? Eller är det rådata?
Hur ser kompetensen ut hos AF jämfört med bemanningsföretag?
//CT
Att inte söka ett anvisat jobb som oftast är jobb man inte har kompetens för betdyer inte att man inte söker jobb.Mellan varje anvisning hinner man söka minst 30 jobb, gå på intervjuer och även få in en fotoch börjar timjobba kanske. Men sånt vill man ju inte höra. Bekvämare att tro att arbetslösa inte vill jobba.Eller hur?
Hej, anonym!
Nja, jag vet inte om det är bekvämare att tro att arbetslösa inte vill jobba. Det bekväma, och det som har genomsyrat Sverige under många år, är att tro alla om gott. Visst är det så att många arbetslösa verkligen vill ha jobb. Men jag är helt övertygad om att det heller inte är särskilt ovanligt med folk som föredrar att ta det lugnt hemma framför att arbeta. Jag känner själv till flera sådan exempel. Det är dessa jag vänder mig mot. De måste få en spark i rumpan, så att de kommer igång.
Herr K.
AF är bara att lägga ner. De sitter bara och adminstrerar a-kassan och har idag ingen kompetens när det gäller att anvisa jobb som matchar en utbildning.
Proaktivitet är ett begrepp de överhuvudtaget inte känner till.
Däremot finns en del intressanta alternativ, t ex Sveriges Akademikerförmedling, som ägs av Manpower och Salus Ansvar. Salus hanterar den inkomstförsäkring som idag finns inom SACO-förbunden. Manpower tjänar pengar på att förmedla och hyra ut personal, och Salus måste betala pengar när försäkringstagarna är arbetslösa. Här finns alla de ekonomiska incitament som AF saknar...lägg ner AF!
Herr K
Är det inte mer effektivt ur alla synvinklar att se till att de som verkligen vill jobba också får ett jobb? Den lilla klick som du påstår för närvarande vill ta det lugnt kan ju utgöra den lilla skara reservarbetskraft ett land behöver. Men det ÄR bekvämare att kalla arbetslösa lata får då behöver man inte själv fundera på hur arbtslöshetsfrågan ska behöva lösas. Man gör det enkelt för sig..
Varför anställer företag inte?
varför säger de upp folk?
Varför stälker företag så orimligt höga krav på de sökande?
varfår går nästan alal joibb ia kontakter och inte via AF?
Vad ska vi göra med LAS?
Varför är det svårt att få praktik?
varför är det så svårt att få småföretag att gå runt?
varför lägger man ner utbildningplaster så att arbetslösa får sämre möjlihet till att utbilda sig?
Som sagt, lättare tro att arbetslösheten är självförvållad och beror på lathet.
Hej, Anonym!
Jag tror på intet sätt att all arbetslöshet beror på ovilja och lättja – långt därifrån. Dock är jag säker på att det är en delförklaring. Lata och ovilliga människor finns. Arbetslöshetsfrågan totalt är mycket större än så. Varför råder det en obalans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft? Rent logiskt beror det på en felaktig prissättning. Vissa jobb – där det finns många arbetslösa – har för höga löner medan andra jobb – där det är brist på arbetskraft – har för låga. Säkert går ett strikt marknadstänkande inte till fullo att applicera på arbetsmarknaden men det vore bra om det gjordes i högre grad.
Herr K.
Hur gör en man 47 år som inte har några arbetsgivarintyg att visa upp på grund av ett brokigt leverna men fri sedan 1990. Detta hänger mig i fatet ännu och inga arbete får jag inte ens med bidrag. Har sökt massor utan framgång och är inte en person som vill leva på staten utan vara självförsörjande. Till och med rabetsförmedlingen säger att jag är för gammal. inte har bil och körkort och mitt tidigare leverna gör mig oattraktiv på arbetsmarknaden? Ska livet vara slut här? Hopplös situation.
Hej, Anonym!
Det låter verkligen hopplöst! Jag kan bara önska dig lycka till och jag hoppas att det löser sig för dig.
Mvh / Herr K.
Man 47 år säger vidare att det finns inga bidrag att få för att få in en fot på arbetsmarknaden och samtidigt så sätter man ut människor i insatser som jag lärt mig att det inget ger för man får inte jobb för det, När pengarna är slut för insatserna så är det tack och godbye och upp till Mamma socialbyrån som ska bestämma vad jag får göra och inte göra. Vad ska människor göra som står utanför och ingen chans får att ta sig in på arbetsmarknaden? Vore kul med lite råd för inte ens arbetsförmedlingen kan ju hjälpa till.....
47-åringen fortsätter att skriva och nu finns det visst något som kallas för Hia där man kan få arbeta med olika saker men problemet är att man måste vara beroende av socialbyrån för att få en plats här och vad är det hela tiden jag har försökt göra? Jo stå på egna fötter och klara mig utan dom men nu när jag ska flytta och behöver arbete så är det här tydlligen det ända alternativet för mig,Vad gör man? Viker sig och går ner på knä och ber en stilla bön eller står utan mat och husrum för att slippa vara en parasit i samhället som många anser att dom som inte arbetar är.
Hej igen Anonym!
Det är inte lätt att försöka stå på sina egna ben alla gånger. Jag hoppas att det fixar sig för dig. Det viktigaste är nog att inte ge upp.
Mvh / Herr K.
Skicka en kommentar