Smittskyddsinstitutets generaldirektör Ragnar Norrby vill avkriminalisera medveten spridning av hiv. Det är en mycket märklig inställning, tycker jag. Självfallet ska det vara olagligt och straffbart. All medveten spridning av smittsamma sjukdomar borde vara olaglig. Visserligen håller jag med om att alla individer har skyldighet att skydda sig, men att ha oskyddat sex när man bär på en smittsam sjukdom kan bara inte vara lagligt. Norrby hävdar att kriminaliseringen "försvårar preventionsarbetet". Det må så vara, men faktum kvarstår – utsätter man någon medvetet för en livsfarlig smitta, då ska man straffas!
Dagens Medicin
SvD
DN
Expressen
Dagens låttips
Det här är en riktig rockrökare:
Go with the Flow – Queens of the Stone Age
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
19 kommentarer:
Att Smittskyddsinstitutet anser att dagens straff är för hårda är för att de ser hur detta i praktiken leder till att fler väljer att inte berätta om sin smitta.
Men du verkar tyvärr tycka som så många andra: Det är viktigare att straffa smittspridaren än att förhindra att smittan sprids.
Största och viktigaste frågan är enligt vilken lag Norrby tror sig ha rätt som en tjänsteman att vägra följa svensk lag och kräva lagändring. Detta finns INTE som någon möjlighet utifrån svensk Förvaltningslag och svensk Grundlag. Frågan är principiellt viktig. Får myndighet vägra följa lagen?
Sedan till frågan om hiv. Hur i hela fridens namn tänker karln precis som Du skriver.
Hej, Anonym!
Uppenbarligen är vi inte överens. Jag tycker att det är självklart att det ska kosta i form av ett straff om man med berått mod smittar/riskerar att smitta någon med en dödlig sjukdom. Det vore väl ett märkligt rättssamhälle om man får fem års fängelse för ekonomiska brott (som Reefat) och inte något straff alls om man utsätter människor för livsfara/dödar någon med den smitta som man vet att man bär på?
Mvh / Herr K.
Hej, Inger E!
Jag vet inte om myndigheter kan straffas för att de inte följer lagen. Det borde naturligtvis vara möjligt.
Mvh / Herr K.
Hej Herr K och Inger E!
Smittskyddsinstitutet ska väl verka för minskad smittspridning? Att då inte göra jämförelseanalyser - som de menar motverkar deras mål - borde väl då inte vara olagligt? Det är nog skillnad om de vägrade lämna information som de redan har. Fast jag vill tillägga att jag inte är säker på lagstiftningen här.
Jag tycker förvisso att det ska vara straffbart att medvetet sprida smittsamma sjukdomar. Ett problem idag är dock att straffen är mycket hårda och att detta i praktiken leder till att färre testar sig och färre som har gjort det berättar om sin smitta.
I praktiken leder alltså detta till att fler får HIV. Därför är det bra att Smittskyddsinstitutet för upp detta på dagordningen så att vi kan nå till det som måste vara ännu viktigare än att straffa smittspridare: att se till att spridningen minskar.
När det nu enligt många ska vara belagt med ytterst hårda straff för att ha oskyddat sex som bärare av HIV så undrar jag också hur detta ska tillämpas ifall man inte vet om att man bär på viruset? Man kanske anar det, men undviker att testa sig? Eller så har man ingen aning?
Kanske ska alla som haft oskyddat sex en gång kunna straffas om de har det igen utan att testa sig däremellan? De utsätter ju faktiskt andra för en väldig fara och struntar i att vidta de åtgärder som går för att minska den faran för andra.
Hej igen, Anonym!
Jag vet inte vilka lagar som gäller för myndigheter men spontant tycker jag att det är märkligt att SMI vägrar att hjälpa till att finna en smittspridare. Vad ska den person/de personer som blir smittade av denne man tänka? "Jag hade inte blivit smittad om SMI hade hjälp polisen". Så hade i alla fall jag tänkt.
Jag håller med dig om att gränsdragningen är svår. Det jag tycker är mest märkligt är att det finns galningar (jag tar i medvetet) som med berått mod utsätter medmänniskor för dödlig smitta. Hur kan man göra något sådant? För mig är det obegripligt.
Mvh / Herr K.
Mord och grov psykisk misshandel är sedan länge belagt med straff. Verkar det förnuftigt att ta bort det straffet från smittspridare? Att hävda att det är för att förhindra att smittan sprids är skrämmande naivt. Myntet har ju två sidor - visst kan risken för straff skrämma, men den som bryr sig om sina medmänniskor och har ett samvete tar sitt ansvar oavsett. Den som inte bryr sig om sina medmänniskor, inte har samvete etc. bryr sig ju inte i vilket fall och att då ge straffrihet vore ju att begå medvetet kollektivt självmord. Självklart skall medveten smittospridning likställas vid mord eller minst grov fysisk och psykisk misshandel och beläggas med högsta möjliga straff!
Läser runt på lite bloggar om det här och hittar inte en enda bloggare som väljer att citera vad Riksförbundet för HIV-Positiva i Sverige. Det här är ett klassiskt exempel på hur de med erfarenhet och kunskap står i strid med de som tycker och talar.
Hej, Niklas!
Nu har jag läst RFHP:s synpunkter och jag håller inte med dem. Noaks Ark, som också är en hiv-organisation, är tycks inte heller hålla med RFHP.
Även om jag själv inte är hiv-smittad, kan jag väl få ha synpunkter på hiv-politiken, eller hur? Jag tycker saker om skolan utan att vara elev eller lärare och jag tycker om kriminalvården utan att vara fånge eller fångvaktare (jag vet att det heter intagen och kriminalvårdare, men jag kunde inte låta bli).
Visst ska man lyssna på intresseorganisationer, men det är minst lika viktigt att lyssna på vad "vanligt folk" tycker.
Mvh / Herr K.
Niklas: kan bero på att de flesta (alla?) som tycker och talar inte är smittade är rädda.
jag kan förstå att HIV-smittade personer har en annan inställning. Dock kan jag inte förstå varför lagen skulle minska antalet personer som testade sig. Tänker verkligen folk att "om jag inte testar mig, så vet jag inte och då kan jag inte åka i fängelse"? Eller har jag missat något, t.ex. att man åker dit oavsett om man vet eller inte.
ps. Något jag absolut inte förstår är varför lagen skulle förhindra att man berättar om man testat positivt.
Hej, Jonas!
Jag kan inte heller förstå varför man inte skulle testa sig för att det är olagligt att sprida sjukdomen vidare. Är man tveksam är det väl (eller borde i alla fall vara) självklart att inte ha oskyddat sex. Lite hänsyn måste man ju visa sina medmänniskor.
Herr K.
Det finns de som menar att följderna av dagens lagstiftning är så hårda att de väljer att inte testa sig. Jag tycker de gör fel. Men det är ändå ett problem som kan leda till ökad spridning.
Det är självklart också ett problem att det finns HIV-smittade som väljer att inte tala om för sexpartnern att de har HIV. Dels finns rädsla för social utstötthet om folk får veta, men också rädsla för att bli angiven. Ett angiveri kan nämligen få långvarig tvångsisolering till följd, UTAN RÄTTEGÅNG. Det är inte så många andra brott som kan få den följden... Detta gäller även för de personer vars virusnivåer är så låga att de inte kan smitta andra. Till detta kan sedan komma det straff som följer efter en rättegång.
Isoleringen kan komma i fråga även om sexualpartnern medgivit oskyddat sex trots kännedom om HIV-smittan (snälla ifrågasätt inte att det finns de som medger detta, jag vet att det förekommer). Och självklart kan anklagelsen också vara falsk - risken att det finns försmådda och svartsjuka tidigare partners är väl inte helt orimlig.
Kort och gott - en HIV-smittad kan på rätt lösa grunder råka riktigt illa ut även om den personen inte haft oskyddat sex med någon utan att berätta om sin smitta.
Jag försvarar inte att någon medverkar till att sprida HIV. Jag tycker till och med att det ska vara straffbart, fast behandlas på ett annat sätt än idag. Särskilt tvångsisolering utan rättegång borde avskaffas.
Detta mitt inlägg är ett försök att ge ett svar till de som undrar vad som kan ligga till grund för att vissa personer tyvärr väljer att inte testa sig eller att berätta om sin HIV-smitta.
Vänliga hälsningar,
samme anonyme som ovan
Naturligtvis skall det vara kriminellt att sprida smittsamma sjukdomar. Varje år insjuknar tex flera hundratusentals människor i influensa och årligen dör upp till 3000 personer av influensa. Därför borde något tusenlat personer per år åtalas bara för influensaspridning.
Hej igen, Anonym!
Jag har full respekt för dina åsikter och det är självfallet fruktansvärt om man som hiv-smittad skulle bli anklagad för att ha spridit hiv även om man inte har gjort det. Detsamma gäller exempelvis oriktiga anklagelser om våldtäkt, incest etc (som också förekommer). För den skull ska man inte lindra straffen för våldtäkt och incest. Dock behöver kanske utredningarna bli bättre, så att oskyldiga inte drabbas (vilket ju gäller alla typer av brott).
Att leva med hiv kan säkerligen vara jobbigt också socialt – det har jag full förståelse för. Det rättfärdigar dock inte att man utsätter andra för smittan.
Tvångsisolering utan rättegång låter lite Guantanamo. Det måste jag sätta mig in mer i.
Mvh / Herr K.
Hej, Hemlige!
Det är nog inte så lätt att spåra källorna till influensasmittan...
Herr K.
Vänder argumentet tillbaka till dig: Eftersom det är svårt att spåra så ska det inte vara olagligt. Är det det du säger?
Hej, Niklas!
Du har naturligtvis rätt, i princip. Bara för att ett brott är svårt att bevisa, ska man väl inte avkriminalisera det.
Jag vet inte huruvida det är olagligt att medvetet smitta någon med influensa. Jag är inte jurist men sannolikt skulle det kunna vara straffbart om åklagaren kan bevisa att man exempelvis smittat en bräcklig arvonkel med influensa för att komma åt arvet. (Det vore kanske ett bra fall för Inspector Barnaby i Midsomer att ta tag i?)
Mvh / Herr K.
Här skriver RFSU om tvångsåtgärderna: http://www.rfsu.se/031113__rfsu_kritiserar_forslaget_till_ny_smittskyddslag.asp
På tal om RFSU, för nio år sedan tyckte de att informationsplikten var dålig och att den helt borde avskaffas, se: Remissvar på 1996 års Smittskyddskommittés betänkande "Smittskydd, samhälle och individ".
Skicka en kommentar