Svensk media ägnar omkring 90 procent (källa: egen uppskattning) av uppmärksamheten åt de två demokratiska presidentkandidaterna. Det är för övrigt helt i linje med hur det brukar vara i svensk media. Jag kan förstå det till en viss del, med tanke på att det demokratiska primärvalet har varit mycket mer spännande än det republikanska, men svenska tidningar och etermedia satsar alltid på den demokratiske kandidaten. (Dukakis, Gore, Kerry var ju mer eller mindre självskrivna segrare i de tidigare presidentvalen, i alla fall i Sverige.) Jag vill se en opartisk och saklig rapportering. Önskereportage klarar jag mig utan.
Jag tycker att det är kul att Obama vann det demokratiska primärvalet. Han är en duktig talare, verkar vara en sympatisk och intellektuell person och det är kul med lite ungdom (nåja, i alla fall relativ sådan) i politiken. Dock förstår jag inte det eviga tjatet om att han är svart. Annars ska ju inte etnicitet spela någon roll men i Obamas fall måste det nämnas nästa varje gång. (Svart, förresten? Han pappa är svart och hans mamma vit, så han är ju lika mycket vit som svart...)
Jag skulle dock lägga min röst – om jag hade någon – på McCain. Skälet är att han är en uttalad frihandelsvän, till skillnad från både Obama och Clinton. För mig är ökad frihandel en av de viktigaste lösningarna på världens problem, så där är McCain rätt ute.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar